Äntligen hemma

Sitter här i min ensamhet. Har precis tänt i spisen, tjejerna sover och min make kommer väl hem från jobbet om en timme eller så. Har precis varit och hämtat lite päronvatten i kylen, och vad ligger där då? Jo bitar av härlig fläskfilé och kyckling, och det såg så himla gott ut. Men jag ska inte ta något. Jag är faktiskt inte sugen egentligen, så håller jag mig bara borta från kylskåpet så glömmer jag nog bort det snart. Ja nu vet jag att det finns ni där ute som tycker att det är helt sjukt att köra rena kurer så här, men det gör ingenting. Jag har också haft den uppfattningen tidigare. Och visst kanske ni har rätt, men för mig så fungerar det, för jag kan inte bara ta lite av något utan det är verkligen allt eller inget. Och då passar det här mig ganska bra. Så jag har lovat mig att jag fixar de här tre veckorna nu. Jag menar, jag är över 30 år och har lyckats äta mig till den jag är idag, då kan jag avvara 3 veckor av mitt liv… Jag fick en tidning av Erika idag och mina bilder så nu är jag mer inspirerad än någonsin, och jag vet att jag har Mari där, 25 mil bort, och jag ska fasen inte vara sämre än henne. Jag har idag druckit massor med vatten, en mugg kaffe och två shaker, ska ta en till senare… Men nu måste jag kolla spisen igen, verkar inte vara någon vidare fart där längre, sen ska jag nog ta mig ett varmt bad innan jag entrar soffan igen. =)

 

 

Det första andetaget är början till döden

 

Idag är dagen D.


 

Jag och min kompis Mari har bestämt oss för att nu får det vara nog! Idag går vi på ren kur, och målet är 3 veckor. För min del så hoppas jag på att det blir lite längre än så. Men idag känns det bra. Solen skiner och jag har lovat mig själv att ta en dag i taget. Jag har ett par snygga jeans som jag aldrig har kunnat ha tidigare som jag tänkte jag skulle komma i senast till jul i alla fall. Sen så har jag faktiskt tänk ha min jeanskjol som jag köpte förra sommaren på konserten den 7 december så jag har ju mål att kämpa mot i alla fall. Men det första delmålet är att bli tvåsiffrig, var ju så nära förra gången… Skam den som ger sig!

 


 

Första dagen känns ok. Det brukar den ju iof göra, det SKA gå bra det här!

 


 

Kram på er alla

 


 


 

*Fredrik, du är mitt ljus i den grå vardagen*